Det där med att jag lyssnar på svensk musik, tycker att jag kan känna mer för låtarna än om de är på något annat språk. Det är mer äkta, mer rent och mer nära. Hellström, Maggio, Horn, Winnerbäck, Pålsson, Jonsson etc. Tillslut blir man trött på en molande trumma med samma beat och man cravear ord som fastnar, där man bara "oj, det här är ju riktigt bra", det är roligare att dansa till Håkan än house.

 

Nu. samma låt som har gått på repeat hela dagen får fortsätta att gå på repeat.